directionsnovel.blogg.se

-WE SAID NO TALKING, skriker dom. Där står dom med vars en pistol riktade mot våra huvuden. Plötsligt ser det ut som om de båda får en ide samtidigt. Detta bådar inte gott.

-You think what I´m thinking? Frågar den ena.

-Seems like that, svarar den andra. De båda glider med blicken över alla oss som sitter på marken. Jag känner hur Zayn tar min hand. Jag sliter blicken från rånarna och möter Zayns istället, dom är varma men ändå fyllda med oro.

-But who should we use? Hör jag att någon säger. Man kan riktigt känna hur dom granskar oss, försöker ta ett beslut.

-Take the chick! Jag hinner inte ens reagera förrän någon tar tag i min ena arm och drar upp mig från golvet. Jag skriker och försöker slita mig loss från rånarens hårda grepp. Mina och Zayns händer dras ifrån varandra.

-LET HER GO! Skriker Zayn.

-STAY DOWN! Allt händer på samma gång känns det som. Dom greppar tag i mina axlar och håller pistolen mot tinningen. Zayn ser förbannad ut och ser ut att kunna döda vem som helst med bara blicken, men han sitter kvar på golvet. Hans vän med det korta bruna håret, som jag tror heter Liam eller harry, håller tag i hans axel så att han inte skulle få för sig att resa sig upp.

-Let her go, upprepar Zayn.

-Of course not. She´s a part of our plan now, skrattar männen. Antagligen har alla skrik hörts ut genom väggarna för telefonen ringer nästan på direkten.

-Hello you´re on speaker, svarar den ena rånaren och låter nästan glad. Varför gör han det?

-What was all the screaming about? Man hör oron i polisens röst.

-Here´s the deal, if we don´t get a transport out of here in an hour we will blow the head of this girl. What´s your name now again? Säger dom. Jag får inte fram orden.

-Answer! Befaller dom.

-K-Kate, får jag till sist fram.

-That´s right. We will kill young Kate here if we don´t get a car in an hour, säger dom. Man kan höra hur polisen eller kanske poliserna som hör detta samtalet grubblar över vad dom ska göra.

-Okey, you will get a car, svarar dom till sist. Jag andas ut lite grann, men jag står ju fortfarande med en pistol mot huvudet så jag är ju inte precis lugn. Minuterna går sakta framåt och snart har en timme gått.

-Well the hour is over. Sorry sweetie but we´re gonna have to kill you now, säger den ena av dom. Alla andra är helt förskräckta, och det är även jag. Jag blundar och gör mig beredd på vad som kommer hända. Pistolen laddas, men istället för bara ett skott så hör jag först ett skott och sen en annan smäll. Efter några sekunder börjar jag gråta av den fruktansvärda smärtan.

 

För helvete, var är den där bilen dom skulle få?!?

-Well the hour is over. Sorry sweetie but we´re gonna have to kill you now, säger den med pistolen riktad mot Kate. Jag drar efter andan samtidigt som jag ser Kate stänga ögonen och andas väldigt tungt. Jag hör och ser hur pistolen laddas och jag klarar inte av detta. Ingen ska dö! Så utan att tänka något mer reser jag mig snabbt upp och springer över till dom och springer omkull killen med pistolen. Ett skott avlossas, men inte i riktningen mot Kates huvud. Skotten måste ha hörts ut för man kan hör in hur poliserna skriker om vad dom ska göra. Den andra mannen kastar sig över mig och försöker få bort mig från sin kompis. Då springer Louis och Liam fram för att ta hand om honom. Jag slår killen jag sprang omkull så att han blir medetslös. Nästa sak som händer är dock inte lika bra.

-Zayn, hör jag en tyst viskning. Jag vänder mig om och ser Kate stå där med tårar över hela ansiktet. Först tror jag det är för att hon är rädd men sen ser jag blodet som sprider sig över hennes tröja.

-KATE! Skriker jag och springer fram till henne. Hennes ben viker sig och jag hinner precis fånga upp henne innan hon faller omkull. Kate gråter högljutt.

-It hurts, säger hon mellan tårarna. Det äldre paret kommer fram till oss.

-It´s a pretty bad wound, right below her shoulder, säger kvinnan.

-What are we gonna do Zayn? Frågar Kate mig med gråten i halsen.

-We are gonna help you Kate, I promise! Säger  jag och tar hennes hand.

-Here take my shirt and tie it around her wound so the bleeding stops, säger mannen och ger mig en tröja som jag försöker knyta runt såret på Kate. Hon tittar upp på mig och jag försöker le tillbaka till henne så att hon ska lugna ner sig men det är väldigt svårt att se henne så här. Jag har inte känt hennes så länge men nu känns det som att hon och jag har känt varandra i evighet. Plötsligt händer det något. Poliserna kommer in genom dörren och jag lyfter upp Kate i mina armar och stirrar bara på poliserna som tar fast rånarna.

Klockan är ungefär fyra på eftermiddagen och Kate hat fortfarande inte hört av sig. Hon har kanske fått jobba över av någon anledning! Man vet ju aldrig. För att fördriva tiden så sätter jag på tv:n. Den startar på Londons lokal nyheter. 

-There are two robbers inside the jewelry shop and we have now found out who the ten hostages are, säger reportern. Men vad hemskt. Ett rån till, det var inte så länge sedan det ett annat rån på en bank var. Jag måste ju se vad som händer nu. 

-First we have identified Mark Emerson and Julia Robertson, who are the ones who are working at this time. Then to everyone's surprise the international boy band one direction also are inside the shop. The boys are Louis Tomlinson, Zayn Malik, Harry Styles, Niall Horan and Liam Payne, detta är ju till och med värre än jag trodde. Ett världskänt pojkband är gisslan i ett rån. Snacka om drama alltså. 

-"And then we have a older couple, Carl and Christine Smith, who are pensioners. Then at last we have a 20-year old girl called Kate Wilson who works at one of our local      Top-Shop stores, så fort reportern nämnde Kates namn så visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Hur hamna hon där? Varför är hon ens inne i en smyckes butik? 

-Friends and family members to the identified people are recommended to contact the local authorities or come down to the scene as fast as possible, med dom orden sagda stänger jag snabbt av tv:n, tar min väska med alla mina saker och springer sen allt vad jag kan till stadens tillfälliga drama plats. 

 

-We can use that. They are famous and probably worth a lot of money. 

-But the police doesn't just care about that, they want everyone out so maybe it won't work, männen försöker visst lägga upp nya planer. Planer om hur de ska ta sig ur den här smeten. Tv:n står fortfarande på och man får se allt ur ett annat perspektiv. 

-So you work at Top-Shop, konstaterar Zayn tyst bredvid mig och ler lite försiktigt. 

-And you are in a international boy band, småler jag tillbaka. Han nickar försiktigt. Här i affären finns det också en klocka och den visar redan på att klockan är nästan fem på eftermiddagen. Vi har varit fast här i snart tre timmar. Inget vet vad dom ska säga eller göra här inne, alla sitter bara helt tysta. Emellanåt hörs en snyftning, att nån hostar eller suckar. Suckarna är det som hörs mest. Tiden tickar försiktigt framåt. 

 

Tiden gick fortare än jag trodde den skulle göra. Klockan har nu hunnit slå kvart i åtta på kvällen och ännu en sändning om denna situationen kommer upp på tv:n. 

-This is a message to the people who's inside that jewelry shop. We really hope that you can see this, börjar reportern. Vad är det nu som händer?

-We're gonna start with the Smith couple. We have your two sones here who wants to tell you something, jag hör hur fru Smith snyftar till högt när hon hör om sina söner. 

-Mum, dad…, börjar dom. Sen kom familjemedlemmar till de som jobbar i affären. Efter det dök Harrys mamma och syster upp på skärmen. 

-Harry, you need to come out here all okey! Do you understand? We love you with all of our hearts and we are so proud of you. Just be safe. Take care of yourself and the others. I love you my boy, säger hans mamma och Gemma fyller i med en egen kommentar. 

-You better come out okey! I love you too little brother! Säger hon. Efter det kommer Louis alla systrar, hans flickvän, mamma och styvpappa upp på skärmen. En efter en kommer alla de andra killarnas familjer. Jag ser på dom hur både glada och sorgsna dom blir av att se att dom alla är där. Sen kom min mamma, pappa och mina systrar. 

-Zayn, you are so loved and cared about of all of us. You are your sisters hero and we all are very proud of you. You are such a smart, talented and gifted boy. Our family will not be completely whole until you are out here with us. We love you so much, säger min pappa in till kameran. Tack pappa och jag älskar er också, tänker jag för mig själv. Mina systrar slänger in några till vi/jag älskar dig och sen till sist kommer är det bara Kates familj kvar. 

-Kate, I've talked to your parents. They are not gonna be able to come until tomorrow or the day after that from their vacation. The flights are all booked up. But they said that they love you so so much. And you have to come out alright, because I can't live without my best friend. You are like a sister to me. And thanks to this you missed out movie night, so just so you know you owe me a movie night and sleep over. You are like my sister and I love you, babblar Kates vän och bryter sedan ihop framför kameran. Innan dess hade Kate inte gråtit alls, vilket verkade väldigt konstigt för alla andra hade gråtit vid mot tillfälle, men när hon såg detta hennes vän sa så brast det ihop för henne också. Hon börjar stor gråta, fast tyst. En tyst och hysterisk gråtanfall. Jag lägger armen om henne och hon gråter in i min axel nu. 

-It's okey, everything I gonna be okey, försöker jag övertala henne. 

-Are you sure? Frågar när hon lugnat ner sig lite. 

-Yes, I promise! I will keep you safe until your out with your family, viskar jag till henne så att bara hon hör. Hon ler försiktigt upp till mig. 

-Thank you, säger hon och lutar huvudet mot min axel. 

 

Jag känner mig helt tom nu när jag vet att Emilie är utanför. Jag vill bara springa ut till min bästa vän och krama om henne, men det går inte. Men det är tur att Zayn är här bredvid mig och lugnar ner mig för annars hade jag väl varit död vid det här laget.  Efter att jag såg Emelie på tv-skärmen så har jag väldigt blandade känslor. Det känns på ett sätt skönt att veta att hon vet var jag är men det känns också hemskt att jag inte kan gå ut till henne. Jag behöver verkligen min bästa vän nu. Men som tur har jag ju Zayn som är med i ett världskänt pojkband bredvid mig, tänker jag och ler lite för mig själv. Men Zayn ser att jag ler och viskar till mig så tyst han kan så att inte rånarna hör:

-What are you smiling at? 

-Nothing, I was just thinking that you are in a world famous boy band and that is a little weird that I've missed how you guys are, viskar jag som svar till Zayn.

-Yeah, it is a little weird that you missed that but... Mer han Zayn inte säga för en av rånarna tittade på oss och än en gång riktade sin pistol mot oss. Jag kände hur mitt hjärta började slå fortare och fortare. Vad skulle nu hända??

Så fort jag ser deras vapen blir jag paralyserad och kan inte röra mig.

-I SAID GET DOWN ON THE FLOOR!! Skriker den ena killen och riktar pistolen mot mig. Jag känner en hand på min axel och vänder förskräckt på huvudet. Då ser jag den mörkhåriga killen.

-Just do as the say, viskar han till mig och så lägger vi oss försiktigt ner på golvet bredvid varandra.

Under två förfärliga minuter hör vi hur dom drar i låder, tar sönder glas och klirrar med smycken. Sen kommer ett annat ljud, polis sirener. Aha, en av de anställda måste ha tryckt på akutknappen som går rakt till polisen.

-You called the cops?!? Skriker dom. Sen viskar de två männen med varandra, arga över att deras plan nu har förändrats.

-This is police officer James Lance and the building is surrounded. Come out with your hands in the air and no one will get hurt, not you, us or the hostages, ropar polisen därute. Genom rånar luvorna männen har på sig kan man bara se deras ögon och på en av männen är ögonen panikslagna.

-What are we gonna do? Viskar han hysteriskt till den andra.

-Don't worry, we will get out safe with our money, viskar den andra självsäkert tillbaka. Det är uppenbarligen han som är ledaren av dom två. Plötsligt ringer telefonen i affären, ledaren går fram till den, tvekar lite men svarar sen.

-Who is it? Säger han. Man kan inte höra vad den i andra sidan luren säger men det är antagligen polisen.

-No! If you come closer then you already are we will start shooting hostages. So stay away, säger han högt och slänger sen på luren. Jag börjar få panik, jag vet inte var jag ska ta vägen och när han sa att dom skulle börja skjuta nån här inne blev min andning mycket snabbare. Den mörkhårige killen måste ha hört eller sett det för jag känner en varm hand läggas ovanpå min. Jag vänder huvudet mot honom och tittar in i hans märka ögon. Förvånansvärt nog så lugnar det ner mig. Rånarna är upptagna med att komma på en ny plan så de fokuserar inte på oss andra helt och hållet.

-I'm scared, viskar jag så tyst kg bara kan. Killen tittar på mig och jag kan se att han också är rädd.

-Me too, svarar han och försöker sig på ett litet leende.

-What's your name? Frågar han mig sen.

-Kate, and yours? Svarar jag.

-I'm Zayn. And don't worry Kate, I'm sure that the police already have a plan how to fix this, lugnar han. Han vände på huvudet för att kolla så att han kompisar var okej och utbytte några oroliga och lugnande blickar med varandra, sen vände han blicken mor mig igen.

 

Tjejen verkar bli mer och mer rädd för varje sekund som gick, och det börjar höras tydligt på hennes andning. Jag måste lugna ner henne på nåt vis så att ingenting händer med henne. Så jag lägger försiktig min hand över hennes. Det fångar hennes uppmärksamhet lite och hon vänder huvudet för att kunna se mig i ögonen.

-I'm scared, viskar hon tyst efter en liten stund.

-Me too, svarar jag och ler lite försiktigt.

-What's your name? Det kan ju vara ganska bra att veta det eftersom att man inte vet hur länge vi måste vara här inne.

-Kate, and yours? Svarar hon. Kate, vilket fint namn på en fin tjej. Och uppenbarligen är hon inte ett direkt fan av One Direction för då hade hon nog vetat mitt namn.

-I'm Zayn. And don't worry Kate, I'm sure that the police already have a plan how to fix this, säger jag. Jag sa det både för att lugna henne men också mig själv. Vad som helst kan ju hända och jag känner mig allt annat än lugn. Men av någon anledning känner jag mig ansvarig för att hålla Kate lugn, och det hjälper lite mot min egna panik. Jag måste även hålla koll på killarna, dom är mina bästa vänner och så länge jag finns här ska inget hända med dom. Jag vänder på huvudet för att se var dom är. Nästan två meter bakom mig ligger dom på en rad. Niall och Harry ser panikslagna ut, Louis blick är fokuserad på golvet (han vågar kanske inte titta upp i onödan) och Liams blick är full av oro. Jag mimar är ni okej till Liam och han nickar som svar. Jag ger dom andra några blickar också och sen vänder jag mig om igen och möts av de blåa ögonen.

-Okey, everyone move over and sit against the disk, säger den ena. Men ingen vågar röra på sig.

-MOVE IT! Skriker dom sen och riktade pistolerna mot oss. Alla rör sig försiktigt över till disken och sätter sig lutade mot den. Kate hamna längst ut, vilket också betyder närmast där rånarna står. Vilket inte känns helt bra. Jag hamna mittemellan Kate och Liam.

-All okey? Frågar jag honom igen.

-Yeah, think so, svarar han och jag hör hur orolig han är.

-No talking. Keep quiet! Säger ledaren. Sen ringde telefonen igen.

-What? Svarar dom. Deras ögon vidgas i förvåning över vad dom hör.

-What do you mean by that? Få sekunder senare lägger dom på och går fram till mannen som arbetar i affären.

-Does that tv work? Frågar dom och  pekar på tv:n som hänger i andra änden av rummet. Mannen nickar nervöst.

-Where is the remote?

-Behind the desk, svara han tyst. Dom sätter på tv:n och vi möts av bilder på oss själva. Tydligen har polisen fått reda på vem som är tagen gissla nu och går ut med det till allmänheten. Detta kommer mamma inte precis bli glad över.